LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Krönika
Katarina Holm-Johansson

  • All mat kan vara nyttig om man sätter in den i rätt sammanhang. Foto Börje Johansson
Läsarnas Fria

Krönika: Vad är egentligen nyttig mat?

Vi får dagligen nya rapporter om vad som är nyttigt och vad som inte är det. Budskapen är både många och dubbla och det är verkligen inte lätt att veta vad och vilka man ska lita på.

Att vi får problem och sjukdomar som har med vår mat att göra är ju onekligen ett stort bekymmer. Men varför blir vi då sjuka? Är det att vi äter fel sorts fett, för lite vitaminer eller kanske för mycket kolhydrater?

Nej, de allra flesta som blir sjuka av sina matvanor blir det för att de inte klarar av att ligga i energibalans. För det mesta handlar det om att man äter mer energi än man förbrukar och blir överviktig. Det är övervikten i sig som är den stora boven när det gäller diabetes, hjärtkärlsjukdomar och många andra kostrelaterade sjukdomar.

Vi blir alltså inte i första hand sjuka för att vi äter onyttig mat, utan för att vi inte kan balansera energi in med energi ut.

Frågan är om det inte fokuseras alldeles för mycket på vad som är nyttigt och vad som är onyttigt. Min övertygelse är att i det närmaste allt kan vara nyttigt om man sätter in det i rätt sammanhang. Ja, kanske inte spik och rengöringsmedel, men allt man kan äta. På samma sätt kan all mat vara onyttig om man sätter in den i fel sammanhang.


Exempel 1
: Elin är överviktig och försöker gå ner i vikt, men det vill sig inte. Hon äter tre små måltider per dag och bara frukt däremellan. Hon kan inte begripa varför inte kilona försvinner. När vi undersöker saken visar det sig att hon äter väldigt mycket frukt. Hon stoppar i sig 2 kilo (!) frukt om dagen. Två kilo frukt innehåller ca 1000-1200 kcal per dag och det är mer än hälften av hennes dagsbehov. Inte undra på att hon inte går ner i vikt.

Frukt innehåller massvis med bra ämnen, men i det här sammanhanget gör det att  inte Elin blir av med sin övervikt och därmed är den stora mängden inte nyttig för henne.

Exempel 2: Joacim längtar alltid efter popcorn men har också ganska lätt för att gå upp i vikt. Han strider hela tiden mot frestelsen och får väldigt dåligt samvete när han med jämna mellanrum faller för den. Joacim börjar må betydligt bättre när han helt enkelt planerar in en påse micro-popcorn varje kväll. Då justerar han bara sin övriga matdag efter det. Han plockar bort bullen till kaffet och dricker vatten istället för måltidsdryck till maten. Den uppoffringen känns inte så stor när han vet att han ska få sina efterlängtade popcorn på kvällen.


Popcorn är inte särskilt bra mat men det här sammanhanget blir de nyttiga eftersom de får Joakim att må bra och slippa sitt dåliga samvete utan att gå upp i vikt.


Exempel 3: Maria äter bra mat, känner sig frisk och går varken upp eller ner i vikt. Så läser hon i tidningen att det är nyttigt med nötter och börjar äta en deciliter nötter varje dag. Hon tänker inte på att plocka bort något annat och börjar sakta men säkert att gå upp i vikt. Nötter innehåller visserligen massvis med vitaminer, mineraler och bra fetter, men de är också väldigt rika på energi. De är helt enkelt inte nyttiga i det här sammanhanget.

När man tänker på det här sättet så är det inte lika svårt att hitta matvanor som man mår bra av. Mat ska ju helst vara bra för både kropp och själ. Vi måste bara lära oss att äta smart.

Katarina Holm Johansson är ansvarig för Energibalans.nu. Hennes mål är att visa att det inte behöver vara svårt att äta nyttigt och att man ofta kan få stora resultat med små förändringar.

Rekommenderade artiklar

Robotfolket - Årets viktigaste bok?

Det här är en bok jag varmt rekommenderar till alla som är det minsta nyfikna på hur världen fungerar bakom ridåerna och som älskar att dyka ner i en spännande äventyrsroman samtidigt som man får en chans att växa som människa.

© 2014 Läsarnas Fria