Lösviktsgodis - ett hot mot vår hälsa | Läsarnas Fria

LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Inrikes
Katarina Holm-Johansson

Läsarnas Fria

Lösviktsgodis - ett hot mot vår hälsa

På 20 år har vi ökat vår konsumtion av karameller och choklad med ungefär 50%. Vad hände då för 20 år sedan som kan förklara den stora ökningen? Jo, lösviktsgodiset gjorde sitt intåg i butikerna.

Under 1990-talet ökade godisförsäljningen i samma takt som lösviktsgodisförsäljningen ökade. Det ser ut som om vi idag köper ungefär samma mängd förpackat godis som under mitten av 80-talet för att sedan helt enkelt lägga till lösviktsgodiset.

Och det är inga små mängder vi pratar om. Det säljs ca 100 miljoner påsar med lösgodis i Sverige varje år. En genomsnittlig påse väger omkring 350 gram. Tänk då på att 350 gram godis ger hela dagsbehovet av energi till ett barn (ca 1600 kcal) och ingen näring. 

Under de senaste 20 åren har också medelsvensson ökat flera kilo i vikt. Man kan ju inte låta bli att sätta dessa fenomen i samband med varandra. Kan det vara så att lösviktsgodiset är orsaken till de ökande problemen med övervikt, fetma och kostrelaterade sjukdomar? Ja, det är förstås inte hela sanningen, men en del av orsaken är det helt säkert.  

Vi vet ju alla att godis inte är bra för oss, men hur ska vi kunna motstå frestelsen? Först måste vi förstå fenomenet som gör att vi alla älskar lösviktsgodis.  

Den stora anledningen är förstås att vi attraheras av att själva få plocka och välja ut det vi gillar bäst. Det stora urvalet gör att även om vi bara tar en karamell av varje så blir det mycket i påsen.  

En annan anledning som kan förklara varför vi köper så stor mängd, är att vi luras av de stora påsarna. Om man tittar på hur de såg ut för 20 år sedan och hur de ser ut nu så är skillnaden markant. I början rymde påsarna ca 1,5 liter. Nu rymmer de ”små” påsarna 3 liter och de större ca 5 liter. Man vill ju ha mer än lite skrammel i botten på påsen och när vi väl har godiset hemma så går det ju åt.  

Självklart har också det billiga priset och placeringen i butiken stor betydelse. Handeln är mycket väl medveten om vad vi frestas av och ger ofta lösviktsgodiset den bästa platsen och pressar priserna hårt. Faktum är att det är billigare idag än för 20 år sedan.  

Hur ska vi då kunna motstå frestelsen? Det bästa vore förstås att livsmedelshandeln tog sitt ansvar och minst halverade den yta som godiset exponeras på och placerade hyllan någonstans där vi inte ser det lika lätt. Eftersom pengarna styr så är det troligen inte så många affärer som frivilligt gör en sådan insats. Här borde kanske staten gå in med någon form av påtryckning.  

Men självklart måste också vi själva ta ansvaret för att minska vår godiskonsumtion. Här är några råd för oss som kämpar för att motstå frestelsen:  

1. Handla aldrig när du är hungrig.

2. Bestäm dig att bara äta godis en dag i veckan.

3. Köp förpackat godis, så blir du inte lurad att ta så mycket. Tänk på att 100 gram godis innehåller lika mycket energi som en portion spagetti med köttfärssås.

Av Katarina Holm-Johansson, kostrådgivare och ansvarig för Energibalans.nu

Rekommenderade artiklar

Robotfolket - Årets viktigaste bok?

Det här är en bok jag varmt rekommenderar till alla som är det minsta nyfikna på hur världen fungerar bakom ridåerna och som älskar att dyka ner i en spännande äventyrsroman samtidigt som man får en chans att växa som människa.

© 2019 Läsarnas Fria