Den manipulerade härdsmältan | Läsarnas Fria

LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Reportage
Michael Delavante

Läsarnas Fria

Den manipulerade härdsmältan

Här är den avslutande delen i Michael Delavantes reportageserie om ”konsten att skapa börskrascher”. Delavante fortsätter att berätta om manipulerade marknader och hur utlåningsräntan skapar en ekonomi som tvingar fram en ohållbar tillväxthysteri.

I en nyligen publicerad artikel ”Who is Behind the Financial Meltdown?” skriver professor Michel Chossudovsky att marknaden är kraftigt manipulerad.

”Faktum är att ett igångtriggande av marknadens fall kan visa sig vara mycket lönsamt.” skriver Chossudovsky. ”Medan de flesta investerare förlorar när marknaden faller så tjänar de institutionella spekulanterna på det.”

Professor Chossudovsky hävdar vidare att indikationer visar att Security & Exchange Commision, SEC, (en myndighet som utövar tillsyn över handeln med värdepapper) har skapat en miljö som gynnar spekulativa transaktioner.

Det finns flera instrument som används för att göra pengar på att börsen faller, säger Chossudovsky, inklusive futures (det vill säga köp och försäljning av råvaror, värdepapper eller valutor där pris, ränta eller kurs görs upp vid ett tillfälle och där leverans och betalning sker vid en senare tidpunkt), optioner, indexfonder och derivat (Derivat är ett instrument vars värde är kopplat till värdet av en underliggande vara. Hög risk kan ge stora vinster om du kan göra riktiga antaganden om börsutvecklingen. Du kan också använda derivat för att försäkra dig mot förluster på den underliggande tillgången).

”De som får börsen att falla är samma personer som tjänar på det” hävdar Chossudovsky.


Michael Hudson är professor i ekonomi vid ett universitet i Missouri och president för The institute for the study of long-term economic trend. Han säger i sin senaste artikel Rescue for the few, debt slavery for the many (Räddning för de få, skuldslaveri för de många) följande om eliternas agerande:

”Istället för att säga sanningen om sitt finansiella läge så gjorde de en modellvärdering i ENRON-stil.” (Enron corporation var ett amerikanskt energiföretag som gick i konkurs efter avslöjanden om avancerade och välplanerade brott mot olika företagslagar. Enron rapporterade stora vinster när koncernen i verkligheten gick med förlust som en följd av ingångna, ej redovisade, kontrakt.).

Professor Hudson fortsätter:

”De agerade för att tömma skattekistan före valen den 4 november, likt folk på medeltiden som flydde från Djingis Khans mongoler. ’Vi sticker. Rensa skåpen’. Liksom Lehman Brothers tömde sina utländska bankkonton i Storbritannien just innan de gick i konkurs, tog de vad de kunde och förde över det till sina bästa vänner.”


Hudson skriver också att vi fortfarande väntar på ett offentligt svar på problemet hur man skriver ner skulder: ”Vems ekonomiska intresse måste ge vika? De skuldsatta låntagarna, vilket har varit fallet de senaste 8 decennierna, eller fodringsägarna, vilka har slagit tillbaka för att skapa en nyliberal ekonomi kontrollerad av finans, försäkrings och fastighetssektorn.”

I en annan artikel om krisen ”Financial Bailout: America’s own kleptocracy” skriver professor Hudson:

”Det är ingenting annat än en statskupp av den klass som FDR kallade banksters.

The Economist, en av de ledande finanstidningarna, berättar i ett av de senaste numren att de amerikanska finansbolagen förra året tog hand om 40 procent av den samlade företagssektorns profit vilket motsvarar 1 200 miljarder dollar i mervinst jämfört om andelen hade legat kvar på de 10 procent de gjorde i början på 80-talet.

Den ekonomiske historikern John L King som bland annat skrivit boken ”Human behaviour & Wall street” och länge varnat för en finansiell kollaps säger bland annat:

”Våra skolor och universitet lär ut att det bara finns ett system. Det med ränta som kräver ständig tillväxt, och våra elever blir därmed indoktrinerade redan från första början. Våra vuxna ledare i dag har bara lärt sig detta system och därför består detta vansinniga system. De politiker som styr i dag kan bara därför göra följande: Genom att skapa en snabb ekonomisk tillväxt, som följer penningförmögenheternas exponentiella tillväxt förblir systemets sociala konsekvenser ännu en tid osynliga.”

Med andra ord – man kör till systemet kraschar.


King hävdar bland annat att räntan är den viktigaste orsaken till stigande priser eftersom den döljer sig i priserna på alla saker vi köper.

”Emellertid har denna tanke, fastän den motsvarar fakta, hittills inte accepterats till fullo”, förklarar King.

Alla varor som tillverkas blir dyrare än de skulle behöva vara genom att en räntekostnad bakas in i priset. Räntekrav + vinstkrav = Tillväxttvång. Men om näringen, odlingsjordens avkastningskapacitet, fiskebeståndet och skogen har negativ tillväxt, medan det så kallade näringslivet har positiv tillväxt. Vad sker då?

Svaret är, att förr eller senare krackelerar allt och priset får som vanligt miljön och den stora massan betala.


Så varifrån kommer då alla dessa gigantiska summor i dag? Mycket av rikedomarna är, förutom historisk imperialism och utsugning, ett reslutat av det ändrade styrkeförhållandet mellan kapitalägarna och lönearbetarna. Nyliberalerna har lyckats förändra hur de producerade rikedomarna fördelas mellan kapital och arbete.

Lönearbetarnas andel av de värden som produceras har minskat kraftigt i samtliga industriländer samtidigt som kapitalägarna inte investerar lika mycket av vinsterna. Istället går vinsterna rätt ner i aktieägarnas fickor genom högre utdelning per aktie. I samtliga OECD-länder, med undantag av 3, så har investeringarnas andel av den totala vinsten sjunkit till förmån för utdelningen till aktieägarna.

Det är det som är orsaken till att finansen spelar en allt mer spekulativ roll. Finanskapitalet och industrikapitalet bildar en ohelig allians för att hålla nere de lönerabetandes andel av vad som produceras. Större vinster på finansmarknaden innebär i långa loppet massarbetslöshet efter några år av hög sysselsättning och höjda reallöner. En annan obehaglig konsekvens är ökade klyftor mellan de fattiga och rika länderna.

Så visst är finanssfären smörjmedel för ekonomin, men bara för att de som redan har mycket ska få det lättare att göra feta vinster på den globala kapitalmarknaden.


Vad kan vi då dra för slutsatser av detta? Först och främst kan vi konstatera att Adam Smiths modell hade ett mycket allvarligt tankefel: Ständig tillväxt är en ekologisk och därigenom ekonomisk omöjlighet i långa loppet och den osynliga handen kommer inte att se till att alla får en del av kakan. Den osynliga handen spelar istället monopol med pengar som egentligen inte existerar och smular sönder kakan när den känner för det.

Det är den bistra verkligheten. Jakten på ständigt ökande vinster medför att pengarna hamnar i spekulationsekonomin istället för i realekonomin. Det som ändå satsas i realekonomin kan man också ifrågasätta värdet av. Hur ofta tvingar inte storskaliga produktioner fram varor som varken är nödvändiga eller bra för människor och miljö?

Ända sedan antikens dagar har både filosofer och ekonomer haft stora problem att bestämma vad det egentligen är som ger en vara dess värde och pris. Är det mängden jobb som lagts ned på att tillverka varan? Eller är varan värdefull endast därför att den går att använda till något och dess användning befrämjar liv och välbefinnande?

Läran om prissättning och värdering, så kallad värdeteorilära, handlar om teori som förklarar vilket värde en vara har. Enligt Aristoteles var en varas värde knutet till dess nytta.


Så vad är då det stora syftet med den ekonomiska härdsmältan vi ser? Ett av syftena är att skrämma de fortfarande EU-skeptiska länderna till att gå med i vad som ska bli Europas Förenta Stater. Med euron som bete ska man invagga dem i en falsk trygghet om att de aldrig mer behöver frukta en finanskrasch, precis som politikerna och bankirerna lovade folk efter Federal Reserves, IMF:s och Världsbankens skapande.

Det ekonomiska traumat kommer att göra det till en barnlek att få Island och andra länder utanför att gå med i EU och Danmark att ansluta sig till euron i den kommande omröstningen. Sverige och andra länder kommer att åka med av bara farten in i euroland.

Den långsiktiga planen för eliten är att få till stånd en global världsvaluta, vilken är ett viktigt led på vägen att centralisera makten över världens befolkning och så småningom skapa en världsregering.

Den konservative politiske kommentatorn Glen Beck i USA sa härom veckan följande i ett av sina program:

”En global härdsmälta är på väg. Det är en global depression. EN världsvaluta med ett enda finansiellt system är slutplanen. Kina sa i förra veckan att de vill ha en global världsvaluta. Frankrike sa igår att de vill ha en ny världsordning i slutet av den här processen.”


Men låt oss nu se vad Nobelpristagaren och nationalekonomen professor Stiglitz svarade när Greg Palast ställde sin sista fråga i sin intervju med honom:

”När du var chefsekonom hos Världsbanken, varför följde inte banken dina råd?”

(Stiglitz föreslog bland annat långtgående jordreformer, ett angrepp mot hjärtat av statarsystemen, mot de ockerhyror som tas ut av de jordägande oligarkerna runtom i världen, som regel kanske 50 procent av hyresgästens skörd).

Då svarade Stiglitz:

”Om man utmanar jordägande skulle det innebära en förändring av eliternas makt. Det är inte någon prioritet på deras dagordning.”

Milt uttryckt. Finanshajarnas börsspel får en osökt att tänka på Oscar Wildes definition på en cyniker:

”En person som vet priset på allt men värdet på ingenting.”

Någon annan uttryckte det så här:

”En person som kan tänka sig att sätta eld på sin grannes hus bara för att steka sina ägg.”

Rekommenderade artiklar

Robotfolket - Årets viktigaste bok?

Det här är en bok jag varmt rekommenderar till alla som är det minsta nyfikna på hur världen fungerar bakom ridåerna och som älskar att dyka ner i en spännande äventyrsroman samtidigt som man får en chans att växa som människa.

© 2018 Läsarnas Fria