Böcker i tredje världen | Läsarnas Fria

LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Tala till punkt
Abdel-Qader Yassine

  • Publiceringen av böcker och andra trycksaker spreds i och med kolonialismen till större delar av tredje världen. Kolonisatörerna förde med sig europeisk tryckerikonst och till många länder också förelöparen till tryckerikonsten, det vill säga läs- och skrivkunnighet.
Läsarnas Fria

Böcker i tredje världen

I en ny bok analyserar författaren Philip Altbach den blomstrande förlagsindustrin i tredje världen. Fram kommer ett mönster som minner om de forna imperiemakternas exploatering av sina kolonier. Boken är ett viktigt steg, skriver Abdel-Quader Yassine.

Publiceringen av böcker och andra trycksaker spreds i och med kolonialismen till större delar av tredje världen. Kolonisatörerna förde med sig europeisk tryckerikonst och till många länder också förelöparen till tryckerikonsten, det vill säga läs- och skrivkunnighet.

Tryckta böcker och speciellt läroböcker blev i händerna på missionärer, utbildningsbyråkrater och enterprenörer till ett verktyg i kolonisatörernas tjänst. Detta förhållande dröjer sig ännu kvar; kampen för kulturell autonomi fortsätter långt efter det att politiskt oberoende uppnåtts.

En fråga som ofta diskuteras är den om att understödja ? eller ofta återuppliva ? en nations kulturella och andliga identitet.


Internationellt stöd

Ett av de verksamma vapnen i kampen för kulturell autonomi är en blomstrande förlagsindustri, som ägs och drivs i inhemsk regi för att fylla den egna nationens behov och ge uttryck för dess erfarenheter. Åtskilliga internationella försök har under årens gång gjorts att stödja bokutgivningen i lästörstande länder i tredje världen.

I jämförelse med andra områden vad gäller internationellt bistånd har dock mycket litet gjorts för att studera effekten av olika strategier att stödja utgivningen av böcker. Ändå är sådana analyser viktiga om törsten efter böcker ska kunna tillfredställas. Ett viktigt steg har tagits i och med publiceringen av Philip Altbachs verk Publishing and development in the third world.

Boken är frukten av ett seminarium på Rockefeller foundations konferenscentrum i Bellagio i Italien om bokutgivningen i asiatiska och afrikanska länder. Seminariets syfte har varit att belysa och granska de hittills samlade erfarenheterna och att ge rekommendationer för framtiden. De inlägg som framfördes på seminariet utgör bokens huvudsakliga innehåll.


Helhetsperspektiv

Bokens första del är den mest intressanta, eftersom man där försöker se tredje världen som en helhet och komma till insikt om vilka problem inhemska förläggare ställs inför. Fokuseringen på Afrika är avsiktlig, vilket Philip Altbach klargör i sin utmärkta översikt. Böckernas betydelse för tredje världens intellektuella och kulturella utveckling såväl som för utbildningens utveckling diskuteras ingående. Altbach utgår från att de flesta tredje världenländer har kapacitet att utveckla en inhemsk förlagsindustri, om än liten.

Några av de faktorer som står i vägen för en utveckling är ländernas svaga ekonomier, att den läsande andelen av befolkningen utgör en minoritet, att koloniala mönster fortfarande styr handeln (det är svårare att sälja till en grannland i tredje världen än till väst), bristen på distributionskanaler för böcker, statlig inblandning eller monopol på publikationsverksamheten, tunga skatter och avgifter på papper och tryckeriutrustning, och de multinationella publikationsföretagens övertag. Alla dessa hinder diskuteras, lärdomar dras och åtgärder föreslås.


Kolonierna som marknader

Det trängande behovet att bygga upp en inhemsk förlagsindustri från grunden är helt och hållet ett postkolonialt fenomen. Det påpekar Gordon Graham, en av Storbritanniens mer framträdande publicister, i ett annat inlägg. Han varnar för faran av alltför stora generaliseringar men noterar att ?imperiemakterna såg kolonierna som marknader, inte som producenter. De flesta stora bokutgivande länderna i dag är (inte av en slump) de som varit (eller är) kolonialmakter: den klassiska europeiska imperialismen, Förenta staternas ekonomiska kolonialism, Japans eller Tysklands militära kolonialism eller Sovjetunionens politiska imperialism. Ingendera kan hävda att de uppammat en gryende publiceringsverksamhet i de länder de styrde eller hade inflytande över.?

Det brittiska bokutgivningsprojektet i tredje världen diskuteras av Amanda Buchan. Det brittiska biståndet har främst inriktats på att förse länder i tredje världen med böcker. Storbritannien är bara i andra hand intresserat av att utveckla lokal bokutgivning. Obor Foundation beskrivs av sin grundare Ivan Kats. Den koncentrerar sig på den redaktionella nivån och bistår sina lokala dotterbolag i Indonesien och på senare tid Pakistan och Thailand vid utgivningen av vissa titlar. Stiftelsens primära verksamhetsområde är böcker på originalspråk eller i översättning om lokal historia och kultur, medborgarnas medinflytande och miljöfrågor, samt klassiker bland världens tänkare.

Robert Dyck rapporterar om olika kanadensiska initiativ. Statsbidrag har finansierat inköp av läroböcker, fordon, teknisk assistans och undervisningsmaterial. The International development research centre har gett bidrag till specialprojekt för att stödja och utveckla publicering av vetenskaplig litteratur i Malaysia, förbättra vetenskapliga tidskrifter i Afrika och utbilda redaktörer och förläggare i tredje världen. The Canadian organization for development through education (CODE) började med ett program som försåg mer än åttio utvecklingsländer med kanadensiska restlagerböcker. Bokgåvorna fortsätter, men CODE har utvidgat sin verksamhet till att stödja ett antal autonoma nybildade bokförlag.


Kortsiktigt stöd

Per Giden från Dag Hammarskjöld foundation framhåller att de sedvanliga biståndsprogrammen mestadels varit alltför kortsiktiga eller motverkat sitt syfte. Det finns bara ett sätt, säger han, att få en fungerande förlagsindustri från författare via förlag och distributör till bokhandel och läsare. Och det är genom att ge lokala förlag en tillräckligt stark finansiell bas för att kunna tävla med internationella och statliga förlag på lika villkor. I detta syfte har Dag Hammarskjöld foundation dragit i gång ett projekt i Kenya, där stiftelsen står som garanter för lån som kommersiella banker ger till kommersiella förlag.

Philip Albachs bok samlar i en volym engagerade internationella experters och fältarbetares tankar om hur bokutgivningen i tredje världen bäst stöds med tanke på de erfarenheter som hittills gjorts. Boken innebär ett stort steg framåt för förståelsen av företagsverksamheten i tredje världen och vad detta innebär för halva världens befolkning.

Rekommenderade artiklar

Robotfolket - Årets viktigaste bok?

Det här är en bok jag varmt rekommenderar till alla som är det minsta nyfikna på hur världen fungerar bakom ridåerna och som älskar att dyka ner i en spännande äventyrsroman samtidigt som man får en chans att växa som människa.

© 2018 Läsarnas Fria